Inga Pentén

Antecedentia

Inga Margareta Elisabeth Pentén. Målare, grafiker mm. Född 15 juli 1913 i Södertälje, död 24 december 1974 i Benalmádena i Spanien.

Bott i Södertälje, Duvbo, Danderyd, Lidingö, Simrishamn och Benalmádena.

Gift med Lars Pentén vilket resulterat i tre söner.

Studier i

Franska språket och konsthistoria

Vid Stockholms Universitet och Ecole de Beaux Arts, Paris.

Måleri

Hos Pernbys Målarskola (tidigare Otte Skölds Målarskola), Signe Barths Målarskola. Sammanlagt 7 år. Därtill studier vid Gerlesborgsskolan, deltagande i Konstakademins höstkurs 1959, målarskolor i Paris och Bretagne.

Grafik

Vid Universitetets kursverksamhet i koppartrycksmetoder och litografi m.fl. metoder vid Jonny Friedländers atelje i Paris 1960 och Grafiska Sällskapets kurser i grafik i Stockholm.

El- och gassvetsning

Vid Statens Institut för Hantverk och Industri.

Emaljteknik och miljökunskap

Antagen till vidare utbildning vid Konsthögskolan i Stockholm.

Studieresor i

Frankrike; Paris och Bretagne, Tyskland, Belgien, Finland, Norge, Danmark och Japan.

Separata utställningar i

Stockholm

Lilla Galleriet 1960, Gröna Paletten 1962, 1963 och 1965, Galleri Mini 1967.

Paris

Tessininstitutet 1960, Galerie des Beaux-Arts 1962 och 1963, Galleri Bernheim-Jeune 1965.

Dallas

32 st. målningar. 

Flera städer/orter i Sverige

Danderyd, Kristianstad, Lidingö, Lund, Norrköping, Nybro, Simrishamn, Skillinge och Södertälje. Även i skolor och konstföreningar på flera orter.

Samlingsutställningar i

Liljevalchs Konsthall, Galleri Samlaren med flera i Stockholm. Moderna Museet, Tessininstitutet med flera i Paris.  Moderna Museet i Pau (Frankrike). Danderyd, Lidingö, Lund, Solna Simrishamn, Södertälje.

Deltagit i tävlingar

Stockholms stad, Frihamnen 1959: Konstnärlig utsmyckning, 1:a pris.

Järfällafältet.

Galleri Samlaren, Stockholm 1968.

Fisksätraområdet, Nacka 1970.

Representerad i

Stockholms stad, Moderna Muséet i Stockholm, nio verk. Pau i Frankrike, Lidingö, Norrköping, Simrishamn, Södertälje, Moderna Muséet i Tokyo samt i skolor och andra institutioner.

Konstnärlig verksamhet 

Teckningar, olja, akvarell och gouache

I den tidiga verksamheten var motiven ofta naturvyer, trädgård, blommor och porträtt. Motiven för porträtten avsåg – naturligtvis - i första hand make, barnen och sig själv.

Motiven gällde vidare i hög grad kroki, dvs. teckningar av nakna modeller. Detta var inte så konstigt i och med hennes långa och gedigna utbildning vid flera konstskolor. Noterbart är dock att många av dessa krokier utfördes i olja.

Med åren införlivades i konsten hennes engagemang för samhälls-, miljö - och kvinnosaks-frågor.

Grafik – kopparstick, torrnålsgravyr, etsningar och litografi

Men hon nöjde sig inte med ”vanliga konstformer”.

Ett syfte med denna typ av konst är ju (mer eller mindre) massproduktion. Men där var Inga Pentén väldigt sparsmakad: Inte fler än 10 – 20 avtryck.

När det gäller kopparplåtarna (kopparstick, torrnålsgravyr och etsningar), så demolerades de, stora inristade kryss över motivet i plåten, när antalet var slutfört. Beträffande litografin, som utfördes på gamla ”hederliga sättet” på stora tunga kalkstensblock, så förstördes motivet genom att två stenar på traditionellt sätt slipades mot varandra (jobbig procedur).

När det gäller koppartrycken, så använde hon först en tämligen enkel press i Danderyd (lokaliserad i ett utrymme, som sprängts ut under den befintliga villan).

Ungefär så här:

Senare, i samband med att hon och Lars med familj flyttade till Vicke Andréns ”stuga” på Lidingö, så konstruerade maken Lars, och lät tillverka, en betydligt mer ändamålsenlig press.

Litografin kopierade hon på en riktigt kraftig gjutjärnspjäs. Kalkstensblocken kan vara riktigt stora och tunga.

Något åt detta håll:

Andra uttrycksformer

Inga Pentén var mycket kreativ och experimentlysten; hon provade även på glaskonst och skulpterande.

Tyvärr dog hon i relativt unga år i sviterna av en hjärtoperation och kunde inte infria sina föresatser.

I de senare platser hon bott på (Danderyd, Lidingö och Simrishamn), skapande hon stora kontaktnät bestående – naturligtvis - av konstnärer, men även av andra kulturarbetare. Det var uppskattat.